Enligt riksrevisionen tar det 7–10 år från mottagandet tills att hälften av de nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden i Sverige. Genom att se över processerna och införa nya rutiner har Trelleborgs kommun förkortat vägen mot självförsörjning för åtskilliga nyanlända trelleborgare.
- Med våra nya rutiner har vi avslutat fler till arbete eller studier än vi gjorde under hela förra året, säger Rehanna Ståhlstierna.
Rehanna Ståhlstierna arbetar som enhetschef för den process som stöttar trelleborgare i att göra sin planering mot självförsörjning och etablering i samhället.
Det var sommaren 2016 som man såg över processen för nyanländas planering mot etablering och såg att det fanns en del i rutinerna som kunde ändras för att människor skulle nå sina mål snabbare.
- Tidigare har vi gett nyanlända tid på sig att landa i Trelleborg för att få ordning på skola, barnomsorg, boende och allt som måste klaffa i livet. Med våra nya rutiner pratar vi jobb från dag 1, precis som med alla andra - det är respektfullt mot dem vi möter och ger framtidstro.
För att ta tillvara på de förmågor och resurser som kommer till Sverige arbetar man med tidiga insatser och flexibel kompetenspåfyllnad för att kompetensen ska bli användbar på den svenska arbetsmarknaden.
-Resultaten vi ser är en effekt av vårt sätt att organisera oss och vårt förhållningssätt - att se människor som individer med kompetenser. Vi ställer krav och har höga förväntningar, det lönar sig för alla.
Det är här vi vinner dagen!
Rasha Chidiac-Mokhalati och Joakim Zetterholm arbetar som arbetsmarknadssekreterare på i Trelleborgs kommun och träffar dagligen nya trelleborgare som behöver stöd och service för att komma ut i arbets- och samhällsliv.
- På vår öppna mottagning är man välkommen en gång i veckan för att få stöd och coachning i sitt jobbsök. Vi träffas utan tolk och fokuserar istället på vad personen kan sedan innan och hur man kan matcha det mot den svenska arbetsmarknaden, säger Rasha.
Genom att utgå från individuella behov och förutsättningar håller man motivationen uppe, och detta görs enklast genom att se vår nyanlända kompetens som resursstark och som kan skapa skillnad i samhället.
- Om vi ser våra sökande som kompetenta så ser de sig själva också som kompetenta. Det är här vi vinner dagen!
- Vi har ett par stycken ute i restaurangbranschen just nu som, när praktiktiden är slut, kommer att få anställning. En av killarna har arbetat på restaurang i sitt hemland och ville fortsätta i samma bransch och här får inte språket bli ett hinder för att få ett jobb, menar Joakim.
För kvalificerade yrken kan även små förkortningar av ledtiden innebära betydande vinster för samhället som helhet, för individerna och för de offentliga finanserna.
- Jag hade en sökande som var utbildad till grafisk formgivare men som inte lärt sig svenska än. Tjänsten han sökte krävde en viss förmåga att kunna sälja så här fick vi tänka annorlunda. Vi såg att hans kompetens kunde vinklas och matchas till tjänsten som maskiningenjör som företaget också sökte. Här krävdes inte språket på samma sätt – däremot kommer han lära sig svenska språket snabbare på en arbetsplats där han dessutom har möjlighet att avancera, säger Rasha.
Både Rasha och Joakim har fått mycket positiv återkoppling från personer de mött i arbetet.
- Det är många som säger att planeringen med oss är en viktig del av etableringen, de känner sig sedda och respekterade, säger Rasha. Jag hade till och med en som sa att "hade jag fått ta del av detta redan på anläggningsboendet hade jag sluppit vara bidragstagare i tre månader".