I våras fattade regeringen beslut om ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Det nya ersättningssystemet, som träder i kraft den 1 juli, innebär betydligt lägre ersättning från Migrationsverket till kommunerna.
- Det nya ersättningssystemet ändrar inte principerna vi jobbar efter men, för att inte belasta den kommunala ekonomin måste vi radikalt förändra sättet vi arbetar på, säger Anna Blagojevic, enhetschef i Trelleborgs kommun och ansvarig för processen som driver boende för ensamkommande barn och unga.
Sedan i höstas har man arbetat med en avvecklingsplan för kommunens etableringsboenden och parallellt med det byggt upp en större utslussverksamhet. Övergången till utslussboende har man valt för att det är mest kostnadseffektivt, men också för att det är en bra boendeform för majoriteten av ungdomarna.
- Enligt beräkningar kommer nuvarande verksamhet att gå runt ekonomiskt samtidigt som vi bibehåller vår höga kvalitet i våra etableringsinsatser för att avsluta ungdomarna till självförsörjning vid 20 års ålder. Vi har alltid arbetat med etablering i fokus och det kommer göra även i fortsättningen, det gynnar både individ och samhälle.
På etableringsboende bor de ungdomar som behöver stöd i vardagen, skolarbetet och etablering i arbets- och samhällsliv. I utslussboendena bor ungdomar mellan 16-20 år som i mycket hög grad är självständiga i vardagen, skolarbetet och som själva driver sin etablering i samhälls- och arbetsliv. Alla ungdomar, både på etablerings – och utslussboende, har sin individuella plan mot etablering som följs upp tillsammans med personalen.
- Det är vår fasta övertygelse att alla både vill och kan ta ansvar och det genomsyrar vårt arbete. Stort ansvarstagande gör att de unga äger och driver sin egen etablering. På våra boenden ges ungdomarna möjlighet att på riktigt ta ansvar för sin etablering eftersom vi vågar tillåta dem att använda och bygga vidare på sin kompetens, sina erfarenheter och drivkrafter.